onsdag 30 juli 2008

Various, part 1

Idag blir det irritation i allmänhet snarare än riktat hat och förakt. Idag låter vi granatgeväret vila och tar fram hagelsprutaren istället. Till bords gott folk. Tre små rätter har serverats i stora salongen. Motmänniskor, ni äter med djuren.

1. Vi inleder starkt med Elisabeth Råberg, professor i sannolikhetslära, som råkat ut för middagstrubbel. I köttfärsen hon köpt i random ICA-butik hittar hon en plastbit. Nu ska hon aldrig äta köttfärs igen. Undrar om hon applicerar samma resonemang på allt som händer i livet.
Buhu, jag skar mig i fingret när jag skivade gurka. Jag ska aldrig mer äta gurka eller använda knivar.
Ohnej, jag fick olja på klänningen (missa för guds skull inte hur tydligt jag framhäver att Elisabeth är en kvinna!!!) när jag genomförde säkerhetskontrollen. Jag ska aldrig mer köra bil.
... osv, usw...
Vilken tröttsam människa. Men hey, att få läsa sin egen röst i Borås Tidning måste betyda något. Vem vet, artikeln kanske sitter inramad i köket.


2.
Sedan den svenska elmarknaden avreglerades har priserna sjunkit. Tillgängligheten har ökat. Avbrotten har minskat. Driftstörningarna åtgärdas snabbare.
-Masspsykos hos makthavarna .

Det var vad förespråkarna lovade att vi skulle säga nu, 12 år senare, men hur ser det egentligen ut på den fronten? Har konkurensen, som lyftes fram som världsfrälsare, pressat ner priserna till en miniminivå? Har räkningarna blivit lika lätta som barnens bilderböcker att läsa(=!=!=!=) och förstå? Dagens RÖVHATTS-statyett tillfaller elbolagens styrelser samt våra folkvalda.


3. Kollektiv skuld ett intressant ämne. Jag har en näve vänner i Tyskland. Ni vet landet där, nazisterna rövade och brände för en sisådär 60 år sedan och, folket idag lever med en skuld som är högst påtaglig. Kommer ni ihåg den gyllene triangeln vars ben sträckte sig från England till Afrika till Amerika till England? Idag ber det amerikanska representanthuset alla afro-amerikaner om ursäkt. 1807 förbjöds slavhandeln och även om den fortsatte i en av Herren bestämd tid för en människa att leva så känns det föga troligt att någon direkt drabbad skulle vara i liv idag. Men för all del, be om ursäkt, det finns säkert någon som applåderar. Det värsta i hela den här affären måste väl ändå vara att de inte ber om ursäkt för förgågna oförätter på regeringsnivå utan, sätt er ner och håll i er, hela det amerikanska folkets skull. Jag har pratat med en som tycker att handeln borde återupptas.
I disagree with what you say, but I will defend to the death your right to say it.
En vis karl någon gång under historiens vilda sjögång.



Kan mina barnbarnsbarn räkna med en ursäkt från vår riskdag för att jag fått betala ett hutlöst högt elpris hela mitt vuxna liv?


Illamåendet har nått nya höjder, morfinet är på väg ut ur kroppen. Dags att läsa Johannes Uppenbarelse för där, mina vänner, kan man läsa om andra som har det mångt mycket sämre än undertecknad. God natt.

måndag 28 juli 2008

Falsk logik

Det sades att...
Vi måste ge FRA rätt att spana efter terroristsignaler i kablar annars går hela landet åt skogen.


Men det de egentligen menade var...
Vi måste ge FRA rätt att spana efter terroristsignaler i kablar annars går hela landet åt skogen NÄR det uppdagas att så redan sker.


ERA FÖRBANNADE EFTERBLIVNA JÄVLA TRÖGRÖVAR TILL RÖVHATTAR!

Jag orkar inte läsa allt som skrivs om FRA och "FRA-lagen" längre. Jag nöjer mig med att publicera "dokumentet" som fått FRA att se rött och även den anmälan de lämnat in till JO.




Vindriktning tas med långfingret mina vänner. Glöm aldrig det.

söndag 27 juli 2008

Sjuhäradsfestivalen 2008

I torsdags slog jag något slags rekord snabbpackning. Jag fick med allt jag behövde och mycket mer. Två ryggsäckar, sovsäck, liggunderlag, bältet, komarock, stridsväst (?!?) och en kasse färdkost.

Färden från Malmö till Varberg bestod av en enda lång leftlanetango och det enda medtrafikanterna såg var mitt vägdamm. Något efter utsatt tid anlände jag till Borås och stuvade in 05 i bilen. Hon var måttligt road av vetskapen att hon skulle till sitt ordinarie arbete dagen efter men hey, nu ska vi spö...ehh, beivra brott.

I Ulricehamn har klockan hunnit bli ~2200, solen har börjat avveckla sin verksamhet för dagen och fler kära återseenden presenterar sig. 01, 02, 04 och praktikanten. 05 hade jag med mig i bilen och vill man ha tag på undertecknad ropar man efter 06.

Klockan 0040 iaktar 06, 03 (som har slitit sig från scenerna) och praktikanten en grupp på tre eller fyra personer som känner på staketet på det där speciella viset. 0044 tar de alla tag i staketet, välter det utåt och en (!=!=???) av dem kliver över och smiter in på området.

02-03: Vaktchef, vaktchef till 02-03. Kom.
Vaktchef: Vaktchefen lyssnar.
02-03: Vi har en plankare bakom Varggropen, slut kom.


I formation av en solfjäder, med den odrägligt bedragliga som nav , börjar vi tyst likt katter på jakt (eller elefanter i en porslinsfabrik för den som vill hålla sig närmre sanningen) sätta fart. Halvvägs fram planterar vi ett par hundra lumens i ansiktet på en person av manskön som av någon underlig anledning ser jävligt skitnödig ut.

02-06: Hur står det till här då?
Odrägligt bedraglig: Vadådå?
02-06: Får jag se ditt band?
Odrägligt bedraglig: Vadå? Vilket band?


...och så mycket längre än så kom vi inte innan två stabila ordningsvakter tog hand om gossen. Vi tog upp jakten på två av marodörerna som hjälpt Odrägligt bedraglig in på området. De tar längre steg oftare och vi faller tillbaka till vår ursprungsposition.

02-03: Bygg, bygg till 02-03. Kom.
Bygg: Bygg lyssnar.
02-03: Kan ni skicka någon reparerar staketet bakom Varggropen, frågas. Kom.


Jag har lite mer spring i benen så jag tar en sväng förbi Camping Yttre och Camping Inre och slutar i Entrén. Här står Odrägligt bedraglig och har ett allt annat än bekvämt samtal med Myndigheten.

Odrägligt bedraglig: Men jag har inget annat att säga. Jag har ju inte gjort något.
Myndigheten: Du säger att du stod lutad mot trädet och mådde dåligt och att du kom innifrån området. Stämmer detta?
Odrägligt bedraglig: Ja, jag har ju inte gjort något.
02-06: Men nu är du väl bra dum. Jag plockade ju dig efter att du och dina kamrater rivit ner staketet.
Myndigheten: Jasså, och du heter?"
02-06: 02-06.
Odrägligt bedraglig: Men jag har ju inte gjort något.
Myndigheten: Nu är du tyst och du behöver inte luta dig mot bilen, du står bra där du stod.
Myndigheten: Så, 02-06, har du ett personnummer?


Inte helt bekväm med att personen jag gripit en stund tidigare ska få ta del av min levnadshistoria lämnar jag över mitt körkort och avlägger ett kort vittnesmål. Odrägligt bedraglig deklarerar högt och tydligt att han ämnar överklaga alla anklagelser till Haag om så blir nödvändigt för han har minsann inte gjort något. En förenklad förundersökning / handräckning och att snällt betala ett strafföreläggande är inte att tänka på. Rövhatt!

Jag har gjort mitt. 03, praktikanten och jag grep honom. Myndigheten identifierade mig och det är jag som står protokollförd som den "allmänhet" som grep. Slutet gott, allting gott. Vem vet, jag kanske kan få en betald resa till Borås för att vittna mot Odrägligt bedraglig.

....det kommer mera.

Under lördagen var solen snäppet elakare än dagen innan. Innan jag kliver ur bilen för att inställa mig för tjänstgöring kastar jag ett getöga på termometern som visar temperaturen utanför fordonet. 30.0°C.

02-06: Sjukvård, sjukvård till Security.
Sjukvård: Sjukvård lyssnar.
02-06: Har ni någon personal i närheten av entrén, frågas. Kom.
Sjukvård: Jag är vid Varggropen. Slut, kom.
02-06: Det är taget. Jag ansluter till er. Klart, slut.
En kort promenad senare.

Sjukvårdare: Vad har hänt?
02-06: Har du solskyddskräm? Gärna faktor högre än 20.
Sjukvårdare: Duger 35?

Det är inte alla gånger det måste handla om liv och död när man ropar på Sjukvård.

Lördagkväll bjöd även den på varliga mängden action. När krogarna började stänga rasslade det till i staketen med ojämna mellanrum. Jag står vid entrén och språkar med ordningsvakterna och polisen. Från festivalområdet kommer 01, 02 och 04 med ett gäng plankare. Det sprakar till i radion och vi är genast iväg allihop igen. Här kommer höjdpunkten på hela helgen.

Detta är en plankare av honkön. Hon har klättrat över staketet och mer eller mindre trillat rakt i famnen på 02 och 04. När jag sprang iväg från Entrén ropade Vaktchefen efter mig att 02 skulle upprätta samband med honom omedelbart. Jag byter av 02 och börjar tillsammans med 04 att leda ut plankaren. Hon har för en kort stund sedan varit ett med staketet. Hennes händer fick bändas loss för hon skulle minsann inte lämnas över till Myndigheten. Så här fortsätter motståndet. Fötterna spjärnar emot. Armarna flaxar.

Vålsamt motstånd: Men snälla släpp mig då. Jag har nyss opererat handen.
02-04Men sluta nu. Gå istället så gör det inte ont.
Våldsamt motstånd: Men aj, det gör så ont. Snälla släpp mig.
02-04: Vi ska lämna över dig till polisen. Om du bara rör på fötterna så behöver vi inte dra i dig.

Samtalet fortsatte hela vägen till Entrén. Väl där noterar vi att Myndigheten har lämnat och kvar står Vaktchefen med kollegor. Hon ställs upp mot staketet tillsammans med resten av fångsten som väntar på myndighetssamtal. Här börjar det riktigt underhållande. Med ett brett flin börjar hon käfta med en av ordningsvakterna.
Våldsamt motstånd: Jag var ju tvungen att testa säkerheten.
OVe: Jadu, det var väl dumt.
Vålsamt motstånd: Vadådå? Jag kan väl gå nu.
OVe: Hehe, inte direkt. Du ska prata med polisen först.
Våldsamt mostånd: Vad ska dom göra då?
OVe: Du får antagligen en ordningsbot för bedrägligt beteende.

Där började mungiporna falla och efter 20 minuter i baksätet i en polisbil var pandan riktigt ledsen. RÖVHATT!

lördag 19 juli 2008

Unendliche Geschichte...

...fortsätter. Den om Motmänniskorna.

Aftonhoran har fått samtal om att Dressmans klädställ som, om de studeras ovanifrån, ser ut som, håll i er, nazistiska hakkors.

Har folk verkligen inte någonting bättre för sig? Just dessa, larmklockornas väktare, vill jag ge några ord på vägen till stupet.

1. Andra världskriget avslutades för drygt 60 år sedan. Om ni har problem med Goebbels-, Göring- & Hessmonster i era garderober och under era sängar så ta då upp detta med er psykolog vid nästa session.

2. En symbol är inte ond eller god. Möjligtvis kan värderingen vara mer eller mindre tilltalande. Vilket ger att ni, larmklockornas väktare, är avskyvärda, äckliga och inte ens om ni stod i brand förtjänar att bli spottade på.

3. Den energi ni uppbringar vid sådana här tillfällen kan ni istället spara då era medmänniskor befinner sig i nöd och fara. Det är väldigt vanligt att se er, larmklockarnas väktare, passivt stå och se på. Insändare dagen efter räddar inte liv.

4. Glöm inte foliehatten när ni går och lägger er ikväll. Jag har hört att Elvis, Adolf och Curt ska ställa till med sommarturné i Sverige. Rövhattar.

Ptvi, måtte ni drabbas av ett synnerligen smärtsamt avslut era vistelser här bland oss.

Dagens ros, vilken aldrig tidigare delats ut här, går till informationsansvarig hos Dressman Ole Jakob Ytterdal.
Vi har fått in samtal från era kunder som reagerat på stativets utseende. Kommer ni att dra in dem från sortimentet?

– Det är något vi får ta ställning till ifall de börjar höra av sig till oss, säger Ole Jakob Ytterdal.


Huvudet på spiken.

Take it, Limahl.

torsdag 17 juli 2008

Självmördare skriver dagordningen

Först skiljer sig kyrka och stat. Nu, åtta år senare, ges självmördare makt att styra våra liv. Är det ok att gräva upp folk och bjuda på knogmacka?

16 juni 2008 mottog äldre- och folkhälsominister Maria Larsson namnunderskrifter och ett upprop som krävde att DXM omedelbart skulle förbjudas. Initiativtagare till uppropet var ungdomar från Åkersberga där en ung person avlidit av att ha tagit DXM.
Drogen DXM förbjuds av regeringen

Another one bites the dust och resten av oss omyndigförklaras.

Internet är fullt av sidor där det beskrivs hur duktigt hemskt DXM är. Av hysterin att döma verkar det räcka att man tittar på en förpackning som misstänks innehålla DXM för att man ska falla död till marken.

Polis och läkare varnar. Budskapet är tydligt.
ÄT DXM OCH NI KOMMER ALLA ATT DÖ!


Nu är det så att det är inte alla som dör. Om man läser artiklarna ovan inser man att de som hamnat på sjukhus och bårhus har gjort det efter att ha överdoserat eller blandat med andra droger. Rövhattar helt enkelt. Vi andra som tar vår NyQuil i jakt på hostdämpning lever för att möta yet another day.

Vår kompis knarkade ihjäl sig. FÖRBJUD DROGEN!!!

Får inte dagens unga lära sig om orsak och verkan? Har vi fortfarande inte listat ut vilket som kommer först av hönan ocn ägget? Om er idiot till vän inte snortat i sig mängder motsvarande en årsförbrukning för en mindre stad hade han, håll i er nu, antagligen varit död ändå för idioter lyssnar när Darwin kallar.

Undertecknad sållar sig till samhällets ljusskygga individer i jakten på effektiva och hyffsat biverkningslösa läkemedel. Jag är kriminell och jag skäms inte.

Idag DXM - imorgon...alkohol? Förbjud allt som vi kan skada oss med.

Jag önskar alla som deltog i insamlandet av namn och de som ställde upp med sina namn en riktigt bedrövlig förkylning inom kort. Ni som klarar er undan förkylningar kan gottgöra detta genom att närstudera fronten på en Scania i rörelse.

Suicide is self expression - express yourself!

tisdag 15 juli 2008

Electrocution

Idag fick jag höra om en kund som ringt in och påstått att han får in Hotbird med en elevationsvinkel av inte mindre än 38°. Detta är alltså helt uppåt väggarna och inte alls i närheten av de 26° vi rekomenderat.

Det visar sig att han efter tio minuters dividerande fram och tillbaka häver ut sig att hans väggfäste inte är i lod. Tro fan att man måste kompensera när man inte monterar sakerna rätt och riktigt.

Detta påminde mig om en annan kund, vilken jag helt glömt bort att blogga om.

Det är en medelålders man som har Canal Digital som TV-leverantör. Han har ett LNB med två utgångar vilket gör att man kan ansluta två mottagare (två tuners om man ska vara petig) till det. Han planerar att skaffa fler mottagare eller möjligtvis en PVR-box med dubbla tuners. Vi förklarar att man måste byta ut sitt LNB mot ett med fler utgångar och hur han ska byta det. Det är ett mycket enkelt ingrepp förutsatt att parabolen inte sitter på väldigt hög höjd och man kombinerar detta med högskräck.

Kuriosa: En satellitsignal delar man inte. Från parabolen drar man en kabel per mottagare.

För att slippa dra fler kablar än nödvändigt frågar den medelålders mannen om han kan använda en gammal antennkabel som idag är dragen från ett av de rum ska få ta del av satellitsignalen till en gammal TV-antenn. Vi svarar att visst kan han det så länge det är en ren kabel som inte delas, eller har en massa filter/förstärkare/nätdelar anslutna.

Ett par dagar senare ringer det en måttligt road, rent av upprörd och otrevlig person. Det visar sig att någon har lyckats byta sitt Twin-LNB mot det nya Quad-LNB vi sålt. Han har sedan testat med sina gamla mottagare och konstaterat att det fungerar utan problem. Sedan har han klippt kabeln från den gamla antennen och anslutit denna till sitt nya LNB. Då, mina vänner, blir det svart i rutan.

Jag förstår direkt vad som har hänt. Vis av erfarenhet vet jag han aldrig kommer erkänna att det sitter en nätdel som matar ut 24 V i antennkabeln. Han har alltså grillat sitt nya huvud. Tusen spänn i sjön. Efter en kvart lyckas jag få ur honom att han inte har en blekaste aning om vad som sitter på kabel mellan antennen och väguttaget inne i huset.

Ni sa ingenting om detta. Ni sa att jag kunde byta huvudet själv. Ni sa att jag kunde använda min gamla kabel. Både ni och Canal Digital och skött detta väldigt dåligt.


Det var du som inte ville vänta en vecka på att vi skulle komma ut och göra bytet och kabeldragningen åt dig. Vi sa inte att det är ok att ansluta en antennkabel med något slags mystery meal. Du har köpt en vara av oss. Vi förklarade hur du skulle genomföra bytet. Att du sedan ansluter en kabel som bär en spänning som är helt uppåt väggarna är enbart ditt eget fel.



Detta påminner mig om en åskskada som ett annat geni försökte få ut på garantin. Men det får vi ta en annan gång.

söndag 6 juli 2008

"Vi kör utan koppling..."

Idag besökte jag byns racingbana där 28 ekipage startat och påbörjat ett sex timmar långt race. 17 team var fortfarande på banan när jag kom dit med tre timmar kvar att göra. Endurance Racing. Efter tio minuters letande hittade jag min far som hade ett irriterat samtal med sin förare över radio. Det är alltid något som krånglar och så även denna gång. Två timmar in i dagens tävling gick kopplingen förlorad. Men det gick bra ändå.

Hur går det för er?

Vi ligger på tionde plats.

Vi kör utan koppling.


Det var trevligt att få träffa resten av teamet. Det är en brokig skara samling orginal som alla har sitt eget att tillföra. Min far tänker och analyserar fortlöpande allt som händer på banan och i depåerna.

Behöver bilen tankas? Hur mycket ska vi fylla upp? Ska vi passa på att byta förare? Är däcken slitna? Ska vi göra ett försök att fixa kopplingen?


Han står där med sitt block, pennan flyger fram och tillbaka över raderna, siffror stryks, minnesanteckningar görs och jag inser att det inte kommer bli någon kvalitetstid förräns loppet är över.

Depån, spänningen i batteriet sjunker, förslag?

[Förare2], bilen kommer in om 40 sekunder. Gör dig redo. Förbered för tankning. Glöm inte att kontrollera däcken.


Förarbytet som skulle ägt rum om 30 minuter blir tidigarelagt och kaffet som precis hällts upp blir stående när 6 man rusar från bordet i tältet. Generatorns jordkabel skruvas fast igen, ett par däck byts, bilen tankas och förarbytet genomförs.

Depån, oljelampan lyser, jag kommer in.


Nu rusar bara mekanikerna iväg. Jag sitter och funderar på hur bra motorn i bilen kan må när de kör runt på samma växel varv efter varv. Vilken växel kan de tänkas ligga och trycka på?

Två och fyran. Det är ju inte bra att göra så men alla bilar går att växla utan koppling bara man vet vad man gör. Det är lättare att växla upp än ner.


Dagen flyter på, det blir lite tid över här och där. Far och son leker kvalitetstidleken.

Team efter team får uppleva att bilen går sönder och får bryta. Man får 0 poäng om man inte går i mål. Det är med andra ord inte helt dumt att, om bilen börjar ge upp, sakta ner och se till att komma i mål istället för att bärgas till depå. Om man kör för sakta kan man bli svartflaggad och straffas med att stå still eller rent av diskvalificeras.

Tid kvar?

Loppet är slut om 30, depån stänger om 20.

Hela bilen skakar våldsamt, det är antingen kopplingen eller minneslucka (något med ett däck). Vad ska jag göra?

Slå av på tempot. Se bara till att bilen tar sig i mål.


Från läktarplats kan jag nu se bilen bli omkörd av bil efter bil. Det är en aldrig sinande ström av mottävlanden som klämmer sig förbi.

Några famous last words från en av mekanikerna efter loppet.
Alltså, däcket såg ju bra ut då så vi bytte aldrig det.


Detta säger han en kort stund efter att de pratat om vikten att byta vissa saker även om ser ut att vara i bra skick. Så jag frågade mig själv, är det inte rimligt att anta att om tre däck varit såpass slitna att de bytts så borde även det fjärde sjunga på sista versen? Jag höll tyst. Han måste ha insett själv hur jävla dumt det lät.